Igår var det Marcus tur att sluta skolan. Väckar klockan ringde halv 6, han skulle först iväg till en kompis och äta frukost. Sen till skolan, där ifrån gick det bussar till Tylösand där de skulle äta frukost igen och dela ut stipende och såna saker. Marcus fick stipendie på 2000 kr, duktigt! Sedan var det utspring ifrån skolan, sen åkte dom runt i stan.
Det var synd att det var sånt dåligt väder, det regnade hela tiden! Usch för det, var faktiskt inte så roligt och så och vänta, mest kallt och blött. Men, vad gör man inte :)

Marcus, med alla blommor och nallar. Mycket söt bild på han när han var
var liten! :)

Vidare hem till hans pappa, där vi fick jätte god mat! Humöret försvann väl lite fram mot slutet. Men gillar inte fulla människor.Finns endel att tänka på med...
Han har sina planer på vad han ska göra nu efter skolan. Jag som har ett år kvar i skolan måste stanna kvar i Halmstad. Och jag har ingen aning på hur mycket jag orkar. Tanken på att vara utan han i flera månader är verkligen inte särkillt lockande. Men tanken att lämna allt som man faktiskt har kämpat för känns helt meningslöst! Men att gå hela sommaren och veta att det ändå kommer ta slut i augusti gör de hela ännu mera meningslöst. Visst, man ska njuta av den tiden man har kvar i sånna fall, men det är ju oerhört jobbigt och tar på många krafter, framför allt humöret. Men sen om man mot all förmodan skulle klara av det, tänk om ingenting är som vanligt när han kommer tillbaka? Då kommer man har haft all smärta förgäves. Då har man bara gått och längtat efter något som inte finns där längre. Då är allt bort föralltid. Då finns inte ens hoppet kvar. Och hoppet är det sista som lämnar.
Usch, finns det någon som klarar av att såra mig så kan du det. Egentligen är jag stark, egentligen klarar jag av mycket för om det är något jag har lärt av livet så är det att man måste kämpa. Men du får mig att känna mig svag, för med dig är allt lätt allt går att klara av! Utan dig är jag ensam, med ögonen fulla av tårar. Men tårarna kan jag kämpa emot. Men resten drar ner mig.