Nu har jag precis varit och lämnat Marcus, Håkan och Vesslan på en 20-års fest.
Man känner hur humöret bara rinner iväg. Fattar inte varför man alltid ska få samma klup i magen varje gång. Något allvarligt fel måste de ju vara på mig.
Hade nästan tänkt åka hem idag, men eftersom Marcus får lägenheten imon, så ska de åka till Ikea. Även tänkt att köpa soffa + fäljar till saaben. Så man är väl snäll och stannar, så får man hoppas på att de har någon betydelse. Men får se när pojken kommer upp ur sägen imon. Efter tidigare erfarenheter vet jag att hans "lugna" kvällar aldrig bruka bli särkilt lugna och det han brukar lova mig har han aldrig någonsin hållt. Så med en sprit flaska med tagen + en jävla massa öl, så säger min magkänsla att jag har en anledning till att vara arg imorgon.
Men tänker inte sitta vid datan hela kvällen och lyssna på deppmusik, utan nu ska jag krypa ner i sängen med min kopp te, en bra bok + världens finaste kissemiss, kärlek till henne :) <3 Fattar fortfarande inte hur jag ska klara mig utan henne ner Marcus flyttar.


Min fina och trogna lilla Räkis :)