Hatar detta, att vakna upp med panik i kroppen och jag vet inte vart jag ska ta vagen. Forstar inte vart den lugna och sakra Matilda har tagit vagen. Pratade med Jonis igar, och det fick mig att inse, sa fort jag har bestamt mig vad jag vill gora, sa kommer jag inte ge upp foren jag har det. Sa funkar jag. Men fram tills dess kommer jag vara ett vrak. Kanns som jag ar inne i det har blurret ensam, och vet att den enda som kan hitta en vag ut ar jag. Men nagot var det som hande i lordags som har andrat saker och ting.


If I could turn back tme.